Etiketter

Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg

onsdag 26 mars 2014

Labb Jord

Laboration jord

Syfte: Vi ska se hur snabbt det tar för jordarna att brytas ner, med hjälp av äpple bitar som vi har stoppat ner i jorden. 

Material: Jord, plastkruka, tejp och äpple. 

Genomförande: Vi började med att fylla plastkrukan med olika sorters jord, och sedan stoppade vi ner lika stora äpple bitar i de olika jordarna. 

Hypotes: Jag tror att blomjorden kommer att brytas ner snabbast eftersom den har hand om växter osv. Mörk klibbig jord bryts ner snabbare eftersom den har mer vatten i sig och är inte lika torr, och tar upp äpplet snabbare. 

Resultat: Blomjorden bröt ner äpplet bäst av alla jordarna. 

Slutsats: Blomjorden bröt ner äpplet bäst eftersom, den jorden har mer bakterier i sig och bryter då ner äpplet bättre. Blomjorden är också fuktigare och tar upp äpplet bättre än vad de andra jordarna gjorde. 


Utvärdering: Resultatet hade kunnat påverkas bättre ifall man hade vattnat jorden någon gång, så att den får näring. En fuktig jord har mer näring och bakterier i sig än vad en torr jord har. Resultatet kan också påverkas ifall jorden hade fått stå i en fuktigare miljö, tillexempel i ett växthus. 

fredag 28 februari 2014

PM 

Inledning
Jag ska jobba med att minska växthuseffekten genom att få min familj att använda cykeln mer än bilen.  Om man väljer att cykla istället för att åka bil, så spar man på miljön och minskar koldioxidutsläppen. 

Bakgrund
I min familj använder vi bilen väldigt mycket till allting. Vi åker mer bil än vad vi cyklar. Jag vill förändra det genom att be mina föräldrar att inte använda bilen på några dagar, och sen se hur ekonomin och bensinen förändras. Jag tycker att vi kör väldigt mycket bil inom Lund, onödiga sträckor som egentligen man kan cykla till. Vi åker sällan kollektivt vilket gör så att bilen får dra mycket mer än vad den egentligen behöver. 

Nissan Primera: Bränsleförbrukning: 8,5 l/100km
CO2: 220 gram 
140 hästkraft 

Vår bil är inte direkt miljövänlig, eftersom den släpper ut 220 gram koldioxid och ganska mycket avgaser. Vi har dubbdäck ganska långt in på våren, jag ska försöka påverka mina föräldrar att de ska byta däcken tidigare. Dubbdäck förstör asfalten och är dåligt för miljön. Dubbdäck släpper ut farliga partiklar i miljön. Eftersom dubbdäck förstör asfalten, så måste man lägga ut ny oftare. Asfalt innehåller kol, och kol är skadligt för miljön. 

Jag ska påverka mina föräldrar att hellre välja cykeln än bilen, om sträckorna är tillräckligt korta. Jag och min bror måste själv ta egna initiativ om att vi inte ska be om skjuts hela tiden. 

De är dåligt att köra runt hela tiden eftersom bilen drar mycket bensin och då försämras ens ekonomi. Att köra bil är varken bra för hälsan eller miljön. Om bilen är kall drar den mycket mer bensin, därför är det dåligt att lämna bilen någonstans under en kort sträcka. Bilen drar mer när man kör i stan, än om man kör på motorvägen, eftersom bilen har jämnare hastighet då än den har på motorvägen. När man kör i stan ändrar man hastigheten mer än vad man gör på motorvägen då man har samma hastighet hela tiden.

 Klimatförändringen påverkas och höjs eftersom vi släpper ut alldeles för mycket avgaser. Vårt största klimat och miljö problem är att temperaturen stiger och om den stiger ytterligare kommer polarisarna att smälta och vi kommer få översvämningar. Om vi får översvämningar är Malmö ett av de ställena som kommer ligga risigt till. 

Växthuseffekten är samtidigt viktig för om den inte skulle funnits skulle det varit väldigt kallt på jorden. Men det har blivit för mycket påverkan från våra utsläpp och behövs därför minskas. Träd påverkar växthuseffekten otroligt, eftersom när man hugger ned träd, har inte koldioxiden någonstans att ta vägen. 

Metod
Min metod är att jag ska komma på så många fördelar som det går så att mina föräldrar blir positivt inställda till att köra mindre bil och till att istället välja cykeln. Om vi ska minskar bilkörandet kommer vi till exempel att spara pengar som vi kan göra något roligt med, som en belöning. Ifall jag kan övertala min bror att inte alltid be om skjuts ska jag belöna honom, och mina föräldrar kommer tjäna pengar på att inte använda bilen. I slutändan kommer det bli ett positivt resultat. 

Källor
Jag valde att läsa på denna sidan för att det är ett företag som kan och jobbar om saker med bilar och jag antar att deras information är sann, eftersom det är ett stort bilföretag. 

Det är en sida som kan saker om naturen och och det verkar vara tillförlitlig och man kan lita på den. De skriver mycket om miljön och det som står där har jag läst på fler sidor, så den verkar tillförlitlig på det sättet också.


Det är Volvos sida och det är ett sort företag som inte bara har fördelar utan har både för och nackdelar. De kan vad dem jobbar med och är ärliga. 




tisdag 11 februari 2014

Solenergi och vindkraftverk

Vinkraftverk : Vindkraftverk placeras där det är så öppen terräng som möjligt, för att vinden ska utnyttjas maximalt. På höjder, vid kustband och i havet finns oftast de mest vinkraftverk. Vindkraftverkets höjd påverkar också. Ju högre vindkraftverk, desto större möjlighet att effektivt fånga upp vindarna. Vinkraftverk fungerar enkelt, vinden sätter fart på vingarna, och då är det en generator som producerar el. 

Nackdelar med vinkraftverk är att de tar ganska stor plats. Vinden har mycket lågt effektvärde, vilket gör att det krävs många vindkraft. Man måste också få tillstånd till att sätta upp de olika vinkraften. 

Fördelar: Vind finns överallt så man behöver inte vara orolig över att det inte ska blåsa. Genom en ökad användning av vindkraft för vår energiförsörjning minskar vi utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra ämnen som är skadliga för miljön

Solenergi: Solenergi kallas den energi som alstras från solen och är en av de energiformer som klassas som förnybar. När solen träffar solpanelerna så värms plattorna upp och producerar sedan el och värme in till huset eller vad man behöver det till. 

fördelar: Solenergi orsakar inga utsläpp vid drift och vid produktionen av solceller. 


Nackdelar: Nackdelarna är att det inte finns så mycket sol på vintern, så då är solenergi inte en så bra användning. 

söndag 10 november 2013

Ingen riktig våldtäkt


Filmen- ingen riktig våldtäkt

Mina argument till filmen ingen riktig våldtäkt är att jag tyckte att det var en riktig våldtäkt, eftersom att hon inte var med på det när dem andra killarna kom in i rummet, hon grät och försökte ta sig loss. De höll fast henne hårt. En våldtäkt räknas så fort en person inte är med på att ha sex med den andra personen, som vill ha det. Och i detta fall var det så, och därför tycker jag att det räknades som en riktig våldtäkt. Många kan också känna skam över vad som har hänt, och det var precis vad Sara gjorde i filmen. När en våldtäkt händer blir man oftast stum, och passiv. 

Mitt andra argument är att killarna som våldtog henne hotade med att sprida nakenbilder, om hon berättade vad som hade hänt. När dem talade om det för henne var det som att dem skämdes över vad de hade gjort, de visste att de hade gjort fel och att ingen annan skulle få reda på det. Som lärare borde man ta ansvar och fråga vad som hänt, om man misstänker att något har hänt en elev. 

Faktan som stödjer arbetet är att det inte bara var en kille utan flera. De höll fast henne, så att hon inte skulle smita undan. Ingen vill liksom att bilder på en när man är naken ska spridas runt på skolan häller, så hon vågade inte berätta. Bilderna spreds ändån fast att hon inte hade berättat för någon. Lärarna sa till henne att om hon fortsatte, kunde skolan få ett dåligt ryckte. 

En del personer tycker eller säger att det inte var en riktig våldtäkt eftersom hon var berusad och hon var med på det först, eftersom hon var kär i killen. Hon var också lättklädd. De tycker att hon borde ha tagit mer ansvar och att det inte räknades eftersom hon ville först. Vissa tycker också att  man bör göra fler motstånd i en sådan situation.

Man ska få gå klädd hur man vill utan att råka ut för att bli våldtagen. Man ska också få dricka utan att bli våldtagen. Tjejen i filmen blev ju lurad av killarna. Hon trodde att det bara var ett vanligt romantiskt samlag som slutade med en våldtäkt. Killens kompisar kom in i rummet och det var flera mot hennes vilja. 

torsdag 24 oktober 2013

kondom labb




Syfte: Vårt syfte med denna labb var att kolla kondomernas hållbarhet.

Material:  Två kondomer av olika sorter, stort Provrör, vattenslang och vatten, luft.

Genomförande: Kondomernas märke heter Trim, vi tog en med prickar och en utan. Vi tog två av varje. Först så tog vi provröret, och trädde på kondomerna på den. Ingen av dem gick i sönder. Vi kollade så att det inte fanns luft uppe i toppen på kondomen. Sedan tog vi den ena kondomen och fyllde den med vatten med hjälp av slangen, vi fyllde kondomen tills den sprack. Dem fylldes med väldigt mycket vatten och höll sig bra länge. Den andra kondomen blev ännu större när vi fyllde den med vatten.  Efter det tog vi två nya kondomer eftersom de förra sprack. Vi fyllde kondomerna med luft, vi blåste upp dem själva. Kondomen med prickarna blev bredare. Den släta blev inte like bred men längre och smalare, ingen av dem sprack.

Resultat: Båda kondomerna visade sig vara väldigt hållbara eftersom de lyckades fyllas med mycket luft och vatten.

Slutsats: Det visade sig att kondomerna är hållbara för ett samlag. När vi fyllde dem med vatten, sprack de för att tyngden och trycket av vattnet blev för mycket.






onsdag 2 oktober 2013

Diagram undersökning


Jag har gjort två stycken undersökningar, om tjejer ska använda smink och om det är rättvist att killar ska tjäna mer än tjejerna.

På den första undersökningen om sminket var det totalt 14 stycken som svarade. 11 stycken svarade ''om de vill'' 1 person svarade ''Nej'' och 2 stycken svarade ''JA''

Den andra undersökningen om killar ska tjäna mer än tjejer svarade totalt 10 stycken på. 9 personer svarade ''NEJ'' och 1 person svarade ''JA''

Målet med denna undervisningen var att se om det är rättvist att killar ska tjäna mer än tjejer, och om tjejer ska använda smink.  Svaren blev ungefär så, som jag hade förväntat mig att det skulle bli.

Slutsats: Ja de flesta tycker inte att det är rättvist att tjejer ska tjäna mindre, fast att de jobbar inom samma yrke. Den andra undersökningen tyckte de flesta att man får göra som man vill, om man ska använda smink eller inte.

fredag 17 maj 2013

Frågor- NO


1. Vad används cellandning till?
2. Vad innehåller kolhydrater? 
3. Vad är fotosyntesen för något? 

Jag tror att detta är på en enkel E nivå. 

onsdag 30 januari 2013

Vi gör en ester.


Vi gör en ester

Syfte: Vi ska framställa 3 estrar och se vad de luktar. 

Material: 6 st provrör, 4 bägare, 3 sysror: ättiksyre, acetylsalisylsyra, smörsyra.
2 alkoholer: metanol och butanol, svavelsyra.

Genomförande: Häll Ca 2 cm alkohol i ett provrör, och 2 cm syra i ett annat. Enligt tabell nedan. Blanda dessa 2 i en bägare och tillsätt några droppar svavelsyra. låt stå ca 10 min och häll sedan blandningen i en bägare med kallt vatten, lukta!


Alkohol
Syra
Reslutat
Metanohl
Acetylsalisylsyra
Mint
Metanohl
smörsyra
Ananas
butanol
ättiksyra
Banan



Resultat: Vi fick olika lukter av olika fruktsmaker genom att framställa med av alkoholerna metanol eller butanol men med hjälp av acetylsalicylsyra, smörsyra eller ättiksyra.

Slutsats;
Genom att framställa metanol eller butanol och någon av olika syrorna, så fick vi olika smaker. Vi fick svavelsyra så att man skulle få fram smaken snabbare. Svavelsyran fungerar som en katalystaor på en bil. Den gör så att alkoholerna blir tillsammans med syrorna.

måndag 3 december 2012

Labboration

Labboration - bygga molekyl modeller

Metan   CH4
Etan C2H5
Propan C3H8
Butan C4H10
Isobutan C4H10
Bensen C6H6










måndag 8 oktober 2012

Teknik

Vad ska jag arbeta med? - Mobil

Hur ska jag redovisa? - Keynote

Tids schema: Lektioner

1 (idag): Samla fakta

2 (40min): Samla fakta

3 (100min): Samman ställa

4 (60min): Samman ställa

5 (40min): Keynote

6 (100min): Keynote


onsdag 3 oktober 2012

NO-labbrapport.


Syfte: Syftet med labbrapporten var att se hur olika hundarnas skall är. 

Materiel: 1 ballong och luft.

Hypotes: Jag tror att hundarnas skall låter olika pgd av hur stora och små hundarna är. Hur mindre hund desto ljusare skall och ju större hund desto högre och mörkare skall. 

Genomförande: Jag gjorde olika ljud genom att dra i sidorna på ballongen, och då kom det ett ganska pipit ljud. Sen om jag släppte ballongen blev det ett mörkare ljud. 

Resultat: ljudet blev väldigt olika hur jag höll ballongen. Ljudet blev pipit när jag drog i sidorna och när jag släppte ballongen blev ljudet mörkare. Vibrationerna lät mera när jag drog i sidorna än när jag släppte ballongen. 

Slutsats: Hundarnas skall låter olika för att deras stämband är olika spända och då kommer det olika ljud från hundarna. Och när ljudet kommer från hundarna skapas det olika vibrationer i luften. 

onsdag 30 maj 2012

NO- minns du?


Minns du?
1.kranskärlen på hjärtats utsida förser själva hjärtat med syre och näring.
2.blodet hämtar syre och lämnar koldioxid. 
3.dem kallas ficklaffar. 
4.Artär: Varje gång hjärtat drar ihop sig stöts blodet ut i artärerna. Artärernas väggar är elastiska och har kraftiga muskler. Ven: I venerna på vägen tillbaka till hjärtat är trycket mycket lågt, och blodet flyter i en jämn ström. Venerna har tunnare väggar än artärerna. Kapillär: Kapillärerna är ytterst små och tunna blodkärl. Väggarna består av tunna platta celler. Kapillärer finns i alla vävnader i hela kroppen. 
5. Dem röda blodpropparna delar ut syre till blodet, genom venerna. 
6.I venerna hjälps blodet framåt av muskler i närheten. Venklaffarna hindrar blodet från att rinna bakåt. 
Förstår du?
1.Om ens hjärta dör, får inte kroppen ut blodet i kroppen, och så dör delar i kroppen och slutar funka. Hjärnan får inget syre eftersom hjärtat inte längre kan pumpa ut blodet. 

torsdag 24 maj 2012

Hjärtat fakta


Hjärta är en slags muskel som fungerar som pump för blodet i kroppen. Människans hjärta är lika stort som en knytnäve och ligger i bröstkorgen på vänster sida i kroppen. Hjärtat har två halvor, skilda av en vägg. Var och en av hjärthalvorna består av ett förmak och en kammare. Fyra hjärtklaffar ser till att blodet alltid pumpas åt rätt håll. Blodet går först ut i stora kroppspulsådern, aorta, därefter till artärerna, pulsådrorna. Det återvänder till hjärtat genom venerna. Kransartärer kallas de blodkärl som förser hjärtats egna muskler med syre och näring. 
Hjärtsjukdomar:
Hjärtinfarkt är när det bildas en blodpropp i ett kärl som stoppar blodet. Då blir det en hjärtinfarkt. 
Hjärtfel:
I Sverige föds ungefär 1000 barn varje år med något hjärtfel. Om barn har hjärtfel är hjärtat inte större än en valnöt. Om man föds med hjärtfel är det ungefär 8 av 1000 som klarar sig från döden. 
Kardiomyopati:
Kardiomypati kan man få om man är alkoholmissbrukare, det gör så att hjärtmuskeln förstörs. 
Inflammation i hjärtat:
Inflammation i hjärtas innehinnan orsakas av bakterier. Om man inte gör ngt åt det i tid så kan hela hjärtmuskeln gå av. Det förekommer döds fall hos yngre om man har inflammation i hjärtat. Det är för att hjärtats muskler inte är lika starka så orkar inte hjärtat hålla igång om man dröjer för länge orsakas tyvärr dödsfall väldigt snabbt. 
Hjärtstillestånd: 
Hjärtstopp orsakar plötsligt utpumpning av blod från hjärtat. Det kommer om man har bristande blodtillförsel till hjärnan.
Om man har obehandlat det så leder det till döden på 4/5 min genom hjärnskada. Man måste omedelbart göra en hjärt och lungräddning. Den vanligaste orsaken till hjärtstopp är akut till hjärtinfarkt. 
Hjärtat pumpar runt blodet i hela kroppen. Det slår ca 70 gånger i minuten om man vilar, om man t ex har sprungit kan det slå upp till 100 gånger i minuten. När blodet pumpas snabbare får man mer syre och näring. Ditt hjärta slår cirka 100 000 slag varje dygn. Hjärtat, som mest består av muskelceller, är därmed vår mest uthålliga muskel. Det vore helt enkelt katastrofalt om hjärtat tröttnade!
För en jämförelse kan du försöka att knyta din hand en gång i sekunden i en minut eller två. Snart kommer du att känna hur underarmens muskel blir svagare eller tröttas ut. Tänk då att hjärtat upprätthåller denna rytm, utan att tröttas ut, genom hela livet.
Att hjärtat fungerar som en pump har man haft klart för sig i mer än 400 år. Ändå är det mycket som vi ännu inte kan förklara fullt ut, vare sig det rör det friska eller det sjuka hjärtats funktioner. Därför är forskning kring hjärtats fysiologi fortfarande något som engagerar många forskarlag runt om i världen.
Hjärta är en slags muskel som fungerar som pump för blodet i kroppen. Människans hjärta är lika stort som en knytnäve och ligger i bröstkorgen på vänster sida i kroppen. Hjärtat har två halvor, skilda av en vägg. Var och en av hjärthalvorna består av ett förmak och en kammare. Fyra hjärtklaffar ser till att blodet alltid pumpas åt rätt håll. Blodet går först ut i stora kroppspulsådern, aorta, därefter till artärerna, pulsådrorna. Det återvänder till hjärtat genom venerna. Kransartärer kallas de blodkärl som förser hjärtats egna muskler med syre och näring
Många små djur har inget hjärta – helt enkelt för att de inte behöver det. En del av dem har inte ens någon blodcirkulation. Det gäller till exempel de vitt utbredda kvalster som finns i våra sängar och på nästan alla platser på jorden. 
Syre och näringsämnen löser sig i kroppsvätskan och ”skvalpar” helt enkelt runt inne i djuret. Avstånden är så små att syre och andra ämnen alltid kan komma fram till de ställen där de behövs.
 Det är ingen slump att det är små djur som klarar sig utan hjärta. Ett hjärta är en pump, som ser till att blodet strömmar runt i kroppen så att energi, syre och avfallsprodukter snabbt kan transporteras runt. Ju större djur, desto större och effektivare hjärta behövs. Störst och kraftigast hjärta hittar man hos däggdjuren med blåvalen som suverän rekordhållare. Dess hjärta är stort som en mindre personbil. 
Fåglar har ett relativt litet men också mycket muskulöst och effektivt hjärta. Detsamma gäller kräldjur. Hos groddjur och fiskar är hjärtat enklare uppbyggt och inte så kraftigt. Det finns också enstaka djur som har extrahjärtan. Så är till exempel fallet med bläckfiskar, vars gälhjärta ser till att blodet kommer snabbt ut ur och in i gälarna. Daggmaskar har inte ett utan flera små hjärtan, normalt fem, men vissa arter kan ha upp till åtta. Det garanterar framför allt en jämn blodförsörjning till alla delar av framkroppen, som innehåller de viktiga könsorganen.
spindelhjärtan

Hjärtat hos en spindel (överst): Hjärtat ligger på ryggsidan i bakkroppen och är inneslutet i en hjärtsäck. Sedan hemolymfan tagit upp syre i boklungorna leds den till hjärtsäcken och därifrån genom öppningar, ostier, in i hjärtat. Därifrån leder en större artär (aorta) till framkroppen och mindre artärer till bakkroppens organ.
Hjärtat hos en haj (mitten): Från kroppen kommer syrefattigt blod till den tunnväggiga vensäcken (sinus venosus) och därifrån till förmaket. Vid förmakets sammandragning fylls kammaren. Därefter dras först kammaren och sedan hjärtkonen samman så att blodet pressas framåt ut i aortan, som leder till gälarna.
Hjärtat hos en havssköldpadda (nederst): Syrefattigt blod (blått) från kroppen kommer till högra förmaket och därefter till kammarens högra del. Kammaren är ofullständigt uppdelad av muskelväggar, med vilkas hjälp det utgående blodflödet kan styras. Från lungorna kommer syrerikt blod (rött) till vänster förmak och därifrån till kammarens vänstra del. Det avsnitt som motsvarar hjärtkonen hos fiskar och groddjur är uppdelat så att tre kärl lämnar hjärtat: lungartären, vänster aortabåge och höger aortabåge. Från den senare utgår artärer till huvudet och frambenen, och de båda aortabågarna försörjer sedan resten av kroppen.
Vänstra bilden: När sköldpaddan andas luft räcker det syrerika blodet till att fylla både höger och vänster aortabåge och även till att "spä ut" det syrefattiga blod från kroppen som går genom lungartären till lungorna.



torsdag 1 mars 2012

NO, labbraport- koka vatten


Koka vatten
Syftet: Syftet med laborationen var att se hur lång tid det tar för vattnet att börja koka.
Hypotes: Hypotesen var att ja trodde att vattnet skulle bli varmt och börja koka vid 100 grader. ja tror att det skulle börja koka vid 11 minuter eller mindre.
Materiell: Tre fot, brännare, nät, bägare, vatten, termometer. 
Utförande:  1. Hälla upp vatten i bägare. 2. Sätta på brännaren. 3. Sätta upp bägaren på brännaren. 4. tända brännaren. 5. sätta i termomtern. Plocka bort allt.
Resultat: Resultatet blev att det började koka vid 100 grader. 
Slutsats: Slutsatsen var att det typ tog 10 minuter för att vattnet skulle börja koka, så min hypotes stämde ungefär. Vattnet blev varmt och började koka vid 100 grader. 

Tid
Temp
o minuter
20,2°
1 minut
30,3°
2 minuter
40°
3 minuter
40,3°
4 minuter
50,4°
5 minuter
60,1°
6 minuter
70,1°
7 minuter
80°
8 minuter
80,4
9 minuter
95,2
10 minuter
99°
11 minuter
100°
12 minuter
98,2°
13 minuter
98,6°

torsdag 16 februari 2012

labbrapprt färger

Syfte: Syftet med laborationen var att se vad som händer med vitt och färgat ljus när det kommer in i ett prisma.
Materiel: Optisk bänk, lampa, Elkub, lins + 10, spalthållare, en lodrät spalt, prismabord, blått och rött färgfilter 4 muffar och en vägg.
Utförande: Vi monterade ställningen och satte in en lodrät spalt i spalthållaren och satte på lampan och vred på prisman tills vi såg ett spektrum på väggen.
Vi tog bort linsen och den lodräta spalten ur spalthållaren och satte in det röda färgfilter och satte på lampan sen tog vi det blåa färg filtret och satte på lampan.
Resultat: När vi satte på lampan och hade på linsen och den lodräta spalten så kom det ett spektrum där rött böjdes minst och violett böjdes mest. 
När vi hade i det röda färgfiltret så såg man bara rött och dem blåa färgerna absorberades in i det röda. Samma sak fast tvärtom hände när vi hade det blåa färgfiltret.
Slutsats: När vi hade linsen och spalten i så såg man ett spektrum där rött böjdes minst eftersom den hade längst våglängder, den violetta böjdes minst för den hade minst våglängd och man såg allt ljus för att vitt är alla färger och reflekterar då tillbaks alla färger.

måndag 23 januari 2012

Labbrapport ljuset

NO Labbrapport optik
Syftet: Syftet med labbrapporten var att ta reda på hur ljuset reflekteras och hur det ändrar sig med olika speglar. 
Materiel: Optikbänk, spänningsbänk, en hållare, lins, spalthållare, böcker, lampa, och en skärm med fem spalter.
Utförande:  Vi satte på en lampa på optikbänken. Sen satte vi böcker under så att den skulle komma högre upp. Vi spände sedan fast den. Sen tog vi ett papper som vi la ovan på böckerna, och riktade ljuset på pappret så att det blev ljus mönster.  Vi ritade sedan av mönster från ljuset på pappret. 
Resultat: Resultatet blev att det kom ljusstrålar på pappret som reflekterades från ljuset. Ljuset speglades i pappret så att det blev solkatter. 
Slutsats: Den konkava spegeln har en brännpunkt eftersom spegeln är böjd inåt så korsas strålarna. Den konvexa spegeln har ingen brännpunkt för att den är böjd utåt och då går alla strålarna utåt och korsar inte varandra. 

torsdag 27 oktober 2011

Banan rapport

Syfte: Syftet med denna laboration är att vi ska försöka få ut sockret ur en banan och se hur mycket socker en banan har i sig.

Utförande: Vi gjorde en filtering av en banan för att vi skulle se hur mycket socker det fanns i en banan.

Hypotes: Jag tror att det är 12 procent socker

Materiel: Bägare, banan, filterpapper, e-kolv, mortel, nät och brännare.


Resultat:

torsdag 6 oktober 2011

Syfte: Syftet med laborationen är att separera krita, socker och vatten från varandra. 
Utförande: 
1. Tillverka blandningen genom att blanda 1tsk socker, 1/3 krita (mortlad till pulver) och ca 80ml vatten.
2. Filtrering 
   
 Destillering:
Häll ca 10ml av vattnet i en bägare. Upphetta till kokning med brännare. 
 Resultat;  
Efter filtrering -->  klar vätska som smakar sött.
                             (stelnar efter ett tag)

onsdag 14 september 2011

Laboration.

Livet i en vattendroppe. 
Syfte: syftet är att undersöka om det finns levande organismer i gräs/hö.
Materiel: Hink, hö/gräs, damm-akvarievatten, mikroskop, bägare, pipett, objekt och täckglas.
Utförande: Vi tog ett mikroskåp och sen hämtade vi ett objektglas och tog ett grässtrå ut hinken och la det på objektglaset. Sen så hämtade vi lite vatten i hinken och la vattnet på objektglaset där grässtrået ligger. Sen så hämtade vi ett täckglas som vi la över vattnet och grässtrået. Sen la vi objektglaset med grässtrået och vattnet på mikroskåpet och kollade vad som fanns där. I den ena hinken så fanns det mer än i den andra hinken. Vi lätt hinkarna med vattnet stå i en vecka innan vi kollade igen.
Resultat: Det fanns levande organismer  i vattnet och i gräset. Vi såg en amöba och massor av celler och andra organismer. Första veckan så vi inget men nästa vecka så vi jättemånga organismer.
Slutsats: Det fanns levande organismer i vattnet och i ena hinken fanns det mer än i andra. Första veckan så såg vi inget men nästa så fanns det jättemycket organismer.